Bla bla bla bla

Jag vill bara sova. Jag förstör allt, kan inte få till minsta detalj rätt. Men det är väl rätt åt mig. Jag tycker synd om mig själv, men ändå inte. Känner typ ingenting, egentligen. Eller allt på en gång.. hur som helst så blir det ingen ordning på något sätt i mitt liv. Det är inte ens ett liv, aldrig i livet. Det ät en tragedi. Eller ett dåligt skämt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0